| |
Vad: Shimano Deore XT skivbroms.
Var:
Distribueras av Hallman, Inköpt på Cykelstallet.
Hur mycket: Kring 2300 kronor för frambromsen, cirka
2500 kronor för bakbromsen. Ett set inkluderar ok, handtag,
slang och en bromsskiva med tillhörande skruvar. 500 kronor
för ett XT-framnav,700 kronor för ett XT-baknav, hjulbyggnad
200-250 kronor, ekrar 125-175 kronor ,separata växelreglage
från 400 och uppåt.
Varför: Efter att ha pumpat in pengar, resurser samt
ett okänt antal vitrocksklädda ingenjörer i försöken att
uppdatera navbromsen till år 2000 status, fattade Shimano
reson och släppte, i samarbete med Italienska Grimeca, till
slut en vettig skivbroms till den hungrigt väntande marknaden.
Vi har iakttagit utvecklingsarbetet på tävlingsbanorna i
USA, sett Mike Kings och Dave Cullinans sponsrade riggar,
och länge undrat hur de de där glimmrande skivorna egentligen
skulle fungera på våra egna hojar.
Frost
har under ett år utsatt ett par ok för tok i Stockholm med
omnejd. De dagliga tristturerna till/från arbetsplatsen
har mixats med digital- urbandropp, analog- skogsterräng
och ett okänt antal rides till vattenhålet vid Fridhemsplan,
LionBar. Shimano har valt att underordna sig samma bulthålsstandard
vad gäller skivor som Hayes, vilket medför att de flesta
skivbromsförberedda nav passar Shimanos pizzatallrik.
Oken däremot sällar sig till den internationella standarden,
vilket egentligen inte är något problem då de allra flesta
ramar och gafflar numera är utrustade med detta fäste. Konkurrenten
Hayes använder sig däremot av ett helt annat sorts fäste,
som en del säger är superiort gentemot Shimano, (den som
väntar får se) som inte är kompatibelt överhuvudtaget med
det internationella utan att en adapter används. Kolla detta
noga innan ni slår till på någon skivbroms.
Monteringen på cykeln gick relativt smärtfritt. Den enda
huvudvärken, och därtill den tristaste, uppstår vid centreringen
av oket. Där tex den mekaniska Avid bromsen använder stora,
vridvänliga rattar direkt på oket, och Hope en lättillgänglig
kompensationsbehållare vid bromshandtaget för att snabbt
och enkelt eliminera att beläggen drar på skivan, tycker
Shimano att det är trevligare att fumla med ett gäng nanomillimeter
tunna brickor när man skruvar på kalipern. Detta leder till
svettdroppar plus ett antal av och påmonteringar med tillhörande
jonglering med de papperstunna distanserna, innan man uppnår
EXAKT rätt avstånd. Tålamodskrävande och osmidigt men effektivt
när man väl har kommit fram till rätt kombination och avstånd.
Dessa bromsar har ett rykte om sig att behöva en längre
tids inkörning för at fungera optimalt, något som Frost
inte riktigt kan ställa sig bakom. Visst, vi körde inte
LesGets downhillbana för att bränna in dem, utan gav oss
helt sonika ut för att hoja.
Det tog några sessioner innan de började göra sig påminda,
men därefter har de fungerat mycket tillfredställande, dock
med en underlig glitch. Har man låtit riggen stå och dra
några dagar så fungerar de inte 100 procent omedelbart.
När man ger sig ut måste man från rullande applicera bromsen
och , så att säga ”värma” upp den för att åter igen uppleva
den där underbara lillfingerskraften.
Efter inkörningen belönas du med en enorm modulation och
trivsam kontroll över hur mycket X.2000 upphejdande kraft
du anbringar den 160mm stora skivan med. En, två eller tre
fingrar. Välj själv. Resultatet blir ändå nosewheelies om
du kramar handtaget för entusiastiskt , men det härliga
är att du aldrig blir osäker över vart den kritiska punkten
ligger i handtagets svep.
Två par kolvar används i ett ok istället som brukligt ett
par. Ett par mindre och ett par större. Shimano resonerar
att de mindre står för den initiala stabiliseringen av bromsskivan,
oljudsreduktion samt för den där goa känslan i handtaget
som kallas modulation. De större kickar in strax efter att
de små har grabbat tag om skivan, och står för den där riktiga
lokomotivupphejdande kraften.
Resultatet blir allt du kan tänkas behöva för din cykling.
Dual, urban, dirt, cross-country, uphill, you name it. Har
du en cykel behöver du bra bromsar, och då är dessa utmärkta.
Bromsverkan är så skrattinducerande att alla cyklister någon
gång måste uppleva det. Helt odramatiskt hejdas man av Den
Osynliga Handen, gång på gång på gång. Det är rätt lustigt
egentligen. Man kan frosta fortare, högre och hårdare men
ändå säkrare med vetskapen om bromsarnas potential.
Ett set för ett hjul, med nav uppbyggt och monterat väger
mer än en V-broms, men det spelar fan ingen roll längre.
Dessa bromsars motorcykelism, dess opåverkanbarhet
jämfört med suddgummihejdarna, det låga underhållsfrekvensen...
När man väl har blivit varse skivbromsarnas superioritet
så är övergången från v-bromsar till den Nya Tiden friktionsfri.
Undertecknad har lallat nog med bromsklossar som skall justeras
i x ,y ,z riktningar samtidigt. Smuts, grus, vatten och
små sega troll i bromshöljena, en något mindre önskvärd
friktionskoefficient mellan fälg och kloss vid inte-klinisk-CPU-ihopmonteringshall-miljö,
plus ett gäng andra jobbiga faktorer i ekvationen, så har
du ett par vees som fungerar A-ok en gång: vid inköpet av
cykeln bromsarna kom monterade på.
Skivbromsar eliminerar dessa problem i stort, men introducerar
ett par nya istället. Shimano skickar visserligen ut sitt
kit förmonterat och färdigblött, men det betyder inte att
du kan lämna dem så på cykeln och glömma allt vad underhåll
heter. Att blöda dem är nu inget gesällprov i urmakeri,
men räkna med slabb och slisk om du är ensam.
Stålspunna slangar ingår också i setet. Det ser väldigt
professionellt och durabelt ut, och är det naturligtvis,
men är tyvärr Hades för en cykels finish. Att använda Bike-Cover
eller liknande skyddstejp på utsatta ställen är ett måste
om du inte vill se på medans stålormen sakta sågar sig igenom
din mjuka aluminiumram. Vanlig, genomskinlig slang som snittas
upp och träs över är ett hett tips.
Om din cykel inte är väldigt förberedd för skivor, så blir
du tvungen att använda buntband för att routa slangarna
den mest effektiva vägen mellan handtag och ok. Gör det
snyggt, gör det skonsamt för ramen och gör det tight.
Det sista du vill tre mil ut i Hellas, är att en uppnosig
gren hakar tag i slangöglan och helt sonika sliter loss
den... Detta scenario har inträffat med ett annat fabrikat
av bromsar, och resulterade i en trist promenad och avbruten
lekstund. Tänk på detta när du dirigerar bromsslangarna.
Sammanfattningsvis kan vi säga att, JA!, skivbromsar är
här för att stanna. Att fippla med v-bromsar är något som
Da Dukes helst vill slippa i framtiden, och Shimanos XT
är ännu en spik i kistan för gummihejdarna. En njutbar mix
av modulerbar kraft, fingertoppskänslighet och en immunitet
mot elementen gör detta till en vital komponent i dagens
FR och DHhojar.
Frost säger fem Norrlands av fem möjliga! En åttatumsskiva
finns också att köpa till för de där riktigt håriga nerfarterna.
Märk dock att en passande adapter då måste inhandlas.
/Erol
www.shimano.com
www.hallmansports.se
|
|
